Vandring på Strandbaden 10 juli

Idag hade vi nöjet att vandra med Nils-Arvid Andersson och lära oss i stort sett allt om livet på strandängarna och framförallt om de olika tallarna som växer där. Svarttall (Pinus Nigra), vanlig tall eller skogstall (Pinus Sylvestris) samt den speciella styvbarriga tallen som aldrig tappar sina kottar (Pinus Rigidus).

Hur är ett gräs uppbyggt och vad skiljer dem åt? Ser du skillnad på hundäxing och fårsvingel? Det berättade Nils-Arvid om hur man gör.


På Falsterbostranden finns det flera gräsarter. Strandrågen som växer på klitterna har sina rötter hela vägen ner till grundvattnet. På bilden ser ni sandrör till vänster, bergrör i mitten och korsas dessa så skapas hybriden östersjörör till höger.

Detta är en 110 år gammal benved. Ganska sällsynt i Sverige och trivs nog bra runt Strandbaden men inte tillräckligt bra för att bli så stor som den kan bli, ca 10 meter.

En tall som får stå kvar har uppåt 1 800 års nytta i sin livscykel. Först några hundra år gammal, sedan som död tall som under ett antal år sakta tappar sin bark och därefter kan det stå ytterligare några hundra år. Den blir helt vit när all barken ramlat av. Stående dödved har också stort naturvärde för både insekter, svamp och fåglar.

Pinus Rigidus med sina små skott längs grenarna.

På den styvbarriga tallen kan man beskåda kottar i flera generationer. Detta är nästa års kottar.

Det finns alltid något intressant inne bland klitterna

Den styvbarriga tallen (Pinus Rigida) trivs bra runt Strandbaden. Inplanterad 1907 när första golfbanan på Näset anlades. Naturligt utbredningsområde i nordöstra USA och Kanada. Karaktäristisk på det sätt att den aldrig tappar sina taggiga kottar samt att den slår fullt av små skott längs stammen och grenarna. Den har även en hög tjärhalt vilket gör den populär för diverse trädetaljer som ska utsättas för mycket väta.

De flesta av våra kortare vandringar funkar bra med barn.




1 visning0 kommentarer