Vi bad Jan-Åke Hillarp berätta om fladdermusen. En kär och nyttig men hotad granne till oss här i kommunen. Som med allt annat i vårt djurrike så gäller det att skapa förutsättningar för biologisk mångfald genom att spara den vilda naturen, inte "snygga upp" överallt, begränsa utomhusbelysning och buller, att erbjuda tillgång till vatten, en variation av flora, frukt och bär osv.
Fladdermöss av Jan-Åke Hillarp
- Fladdermöss är mycket högt specialiserade däggdjur, som lever på allt från pollen och frukt till fiskar och blod. I vårt land är alla fladdermöss insektsätare. De mindre arterna är ofta specialiserade på små flygfän som myggor och kan äta upp till en mygga per 6 sekunder.
Det är inte bara myggor som äts, de större arterna är ofta specialiserade på nattflygande fjärilar eller skalbaggar av vilka många arter är skadegörare på skog och grödor.
Fladdermössen gör därför oss stora ekosystemtjänster.
För att kunna göra detta behöver de förutom att kunna flyga och lokalisera sina
byten också bostäder. I vårt moderna samhälle är det inte så lätt. Moderna hus ger inte lika goda möjligheter för fladdermöss som gamla hus med bra vindsutrymmen, spruckna murstockar och liknande. Men man kan hjälpa dem genom att sätta upp fladdermusholkar. Dessa är inte lika lätta att snickra som fågelholkar eftersom fladdermössen inte vill ha drag eller ljus i holken. Holken måste alltså vara helt tät förutom ingångshålet, som därför oftast är på undersidan. Bra holkar kan köpas bl a från Naturbutiken på Öland www.naturbutiken.se.
För att lokalisera sig rumsligt och för att finna sina byten använder fladdermössen ekolokalisation. Det innebär att fladdermössen sänder ut mycket kraftiga ljud med frekvenser varierande från just högre än vår hörselnivå till mycket höga frekvenser. När ljudet når ett föremål, flygande eller fast, ekar det tillbaka och fladdermusen uppfattar det då med hörseln och kan avgöra om det är fast eller rörligt, om det är stort eller litet och om det rör sig bort från eller mot fladdermusen (dopplereffekten). Fladdermössens ljud har så hög volym att det skulle kunna skada fladdermusens hörsel. Därför har fladdermöss ett öronlock (tragus), som den kan sluta till örat med, när den skickar iväg sitt ljud.
Förutom ljud för att lokalisera sig och fånga byten har den dessutom sociala läten som i vissa fall kan höras av oss. Gråskymlig fladdermus sänder på en frekvens som åtminstone kan uppfattas av yngre människor under parningstiden i oktober-november. I söder flyger den då i höjd med 3:e och 4:e våningen. Ljudet uppfattas av oss som ett tickande, men är egentligen för andra fladdermöss en sång, som vi enbart kan höra om vi spelar in det och sedan spelar upp det mycket långsammare.
Under våren flyttar fladdermössen från vinteruppehållsplatserna ofta ut till ihåliga träd eller holkar och där kan honorna bilda yngelkolonier. På hösten flyttar de tillbaka till vinteruppehållsplatserna i Sverige eller sträcker vidare till Kontinentaleuropa.
Just över Falsterbo kan sträcket bli mycket omfattande. Sträcklokaler för fåglar utnyttjas också av fladdermöss. Med hjälp av radar och fladdermusdetektorer har bl a sträcket studerats över Näset och åtminstone 13 av landets 19 fladdermusarter har passerat genom Vellinge kommun. Vill man titta på fladdermöss så kan man över dammar och vattendrag ofta se t ex dvärgpipistrell på dagen tidigt under våren, då djuren är ute och dricker. På sommaren är fladdermöss lättast att se mot en ljus himmel i väster t ex på Flommen eller längs Falsterbokanalen, där vattenfladdermöss söker flygfän ovan vattenytan.
Jordkällare med någon smal springa i dörren eller vid dörrfodret är utmärkta platser för fladdermöss på vintern, när de hänger eller sitter i dvala. De vaknar upp ibland och slickar kondensvatten ur pälsen. Stör dem inte! Det kräver energi att vakna och då kanske inte energiförrådet räcker över vintern.