top of page

Ovädret Babet var enligt definitionen ingen storm

Text: Lars Werner / Foto: Mikael Kristersson


Mitt arbete har i mer än 40 år på SMHI varit att följa alla lågtryck och vilka banor de väljer mot landet, för att kunna göra väderprognoser i radio och TV. Ibland utvecklas lågtrycken till stormar, som angriper Näset både ifrån väster och söder med kraftiga vindar och översvämningar. Störst skada gör dock ovädren söderifrån, som triggar igång Östersjöns stora vattenmassor. Stormen Babet, som egentligen inte var någon storm- medelvindar under 20 m/s och vindbyar 26-27 i Falsterbo- nådde södra Östersjön ifrån sydväst vid ett olyckligt tillfälle. Dagarna innan den 20 oktober var det nämligen högvatten. Så blev erosionen på sydkustens klitter nästan chockartad. Kraften i vågorna sopade rent under badhytterna på en lång sträcka i främst Ljunghusen. Klitterna på sydkusten blev minst 6 m mindre på kuppen. Det är faktiskt så att Babet hade stora likheter med Backafloden 1872. Ett kallt högtryck i norr försöker hålla emot stormen söderifrån. Resultatet blir enormt kraftiga ostvindar. Backafloden var dock en fullt utvecklad storm med orkanbyar, som höjde vattenytan till minst 3 m. Ingen vet bestämt, eftersom just 1872 bildades danska vädertjänsten och den svenska strax efter. Först då kunde väderstationer börja skicka sina rapporter med telegrafens hjälp.

Men Babet var ju bara ett av många oväder!! Ett av många, som drabbar Näset i framtiden också. Tanken svindlar om den globala uppvärmningen höjer havet runt 1 m till 2100. Då skulle havet stiga till 2,5 m och utan vallar svämma över hela Näset.Många, som bott på Näset i minst 40-50 år, påstår dock att havet inte stigit någonting. Havshöjningen tills nu är 2-3 dm och det är inte lätt att märka. Dock började människans nedsmutsning av lufthavet först att märkas på 1990-talet och var så säker på att 50 år framåt kommer alla att se skillnad och inse våra misstag med fossila energin. Världshaven är nu så varma att till och med klimatforskarna inte kan förklara varför. Det påverkar naturligtvis smältningen av polarisarna och ger allt snabbare havshöjning. Så en uppvärmning på högst 2 grader globalt, som Parisavtalet spikade, kan vi säkert glömma. Lars Werner är fil kand. i naturvetenskapliga ämnen, klimatansvarig SMHI, skrivit boken Klimatsmart (finns på Skanörs bibliotek) och hållit mer än 200 föredrag i ämnet.

34 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Commenti


bottom of page